onsdag 8 april 2009

jag talar sanning till och med när jag ljuger

Idag klockan 22.06 tog jag beslutet att börja blogga. Vafan, alla andra gör ju det, och jag måste ju säga att jag var lite av en mästare på min tid. Därför återinför jag detta i min vardag. Min Egna "Vuxna" Lunardagbok. men vem skulle läsa det jag har att säga? tja, Miryam till exempel, hon anmälde sig som volontär i alla fall, Rasmus hängde på, min pojkvän också.. Fast i och för sig, dessa anmälanden gjordes efter en (ja, typ) öl på möllan så det vet man ju inte, men annars så är det ju bra för mig att kunna bajsa av mig lite ord då och då :)

Idag låg jag annars jätteillamående på soffan och följde något slags grey's anatomy marathon, jag kollar aldrig på grey's, men jag är ju jag, kollar jag i tre och en halv minut på en serie så är jag fast. så det var jag roligt. jag började till och med gråta en gång."jag är såå tolv".

Just nu sitter jag och lyssnar på den gamle Jason (timbuk), jag känner att allt han säger är "bara så jävla bra", jag sitter och gungar med med huvudet, rappar var tredje ord och lever mig in i hans visdomsord. Jag tycker inte riktigt att det är okej att vara som käre Jason, för även om jag sarkastar mig över honom så är det en människa jag beundrar som fan, en människa som får en att tänka att "shit, jag har verkligen ingen koll" ah jag gillar timbuk, jason alltså.

nu ska jag äntligen försöka ta igen lite av mitt pluggande som jag missade under min soffdag, slut på undanflykter (ja, jag vet att jag till och med gjorde en BLOGG) (jo men jag behövde säkert det) (det är jag och linda "vi ljuger så braaah")

Nu kickar jag lite Lenny, Kravitz alltså och imorgon ska jag ner och servera SMARRIGA öl på kära ölkaféet!

Ha det bra era satar, om det nu är någon som läser detta...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar