Ibland förundras jag över folk. Deras beteende, tankesätt och handlande.
Idag, som så många andra dagar, jobbade jag. Anna möttes av viss tant som fullständigt rasade mot att extra sås kostade fem kronor. Detta hade hon minsann inte blivit informerad om och gormade hej vilt om att hon blivit lurad och att hon kände sig bestulen. För fem kronor.
En sås som, ja, okej då, kostar kanske runt en krona att göra, men det är en restaurang. Möllan eller inte, där "fri påfyllning" inte är restaurangens huvudkoncept.
Andra roliga historier är att folk hittar "personalens blonda håsrstrån" i maten när alla som vid tillfället jobbar är mörkhåriga. Eller att man, efter att ha försökt äta plastsvärden till oliverna, klagar på att ingen talat om för gästen att de är oätbara.
Men som sagt i det förra inlägget (jag är bara motsägelsefullast) varför, åh varför, ska man hänga upp sig på småsaker? det är då ingen som tvingar mig att tjäna en god slant varje månad för att "utstå" dessa händelser som faktiskt är ganska roliga att berätta.
Idag var annars en bra dag (jag ska koncentrera mig på de produktiva ting jag kunnat åstadkomma denna dag). Jag städade inför mammas och pappas hemkomst, jag rastade kini, jag köpte nya vackra träningsskor som nöjt tog mig runt 4km och några små snabblopp, jag jobbade i 6,5h, anordnade en personalfest (anordnade och anordnade) och ska snart äta ett kvällsmål bestående av müsli och en grovt grov macka. sen ska jag gå och lägga mig klockan tio och sova lääääänge.
Jag saknar mams och paps faktiskt, huset är alldeles kusligt utan dem, jag inbillar mig att de är här fast de gömmer sig... Men så är jag inte riktigt navlad heller!
Ha en trevlig kväll!
Satina
måndag 27 april 2009
söndag 26 april 2009
den 13 november 2006
När jag var yngre skrev jag, som ni kanske märkt, Lunardagbok. Jag tänkte idag att tja, varför inte gå in en sväng och fräscha upp minnet och läsa de visheter jag kunnat skriva i min tidigare ungdom. Jag fann detta inlägg, ett inlägg som jag kommer ihåg att Miryam använde på sin Svenska i gymnasiet och fick MVG. Jag blev faktiskt chockad och mest rädd. Jag har alltså blivit dummare med åren, för jag minns att min bror sagt att jag var en jobbigt smart unge som liten. I vilket fall som helst, här har ni inlägget:
Mån 13 nov 2006 21:01 (Uppdaterad Mån 13 nov 2006 21:10)
Övrigt, 18 läsare totalt
[Varning för ett långt, drygt och deprimerande dagbo..ehm..blogginlägg idag. Dock läsvärt, tror jag.]
Jag: finns, lever, andas, gör saker, gör INTE saker, klarar av saker, klarar av saker mindre bra, är en vinnare, är en förlorare, är en fegis, är väldigt modig, är mogen, skojar om bajs, är ledsen, är ständigt glad, känner mig otillräcklig, känner mig tillfreds med mig själv, känner mig värdelös och känner mig (väldigt sällan) bäst.
När olika personer pratar om lycka kan det betyda så många olika saker beroende på vad man är för sorts individ.
Lycka kan till exempel vara att hinna med bussen, att träffa papperskorgen med sin läskburk, att få en ny jacka, att vara kär, att vara glad utan anledning, sol, kläder, vänner, ett telefonsamtal från en vän eller ett bra betyg. Det som däremot bestämmer vad man själv blir lycklig av är, just det, en själv.
Det finns enligt mig en enorm skillnad på människor och människor, eller främst deras tankesätt. För mig är det självklart att livet en dag är ett stort sär som finns till enbart för att testa ditt tålamod, när det en annan dag kan vara för bra för att vara sant.
En dag kan din jacka vara sönder, du missar bussen och kastar burken mot papperskorgen. Du missar. Din älskade skiter i att ringa dig, du börjar bli förbannad, det är tvättdag och du har dina absoluta reserv-kläder på dig, du känner dig som skit och dina vänner ignorerar dig, dessutom får du tillbaka ditt prov i matte. "G -".
Du går ut genom dörren, det är så varmt att du lämnar jackan inne. Du går till bussen, du kommer precis i tid och slänger din läskburk på vägen in. Mitt i prick! Mamma tvättade igår så dina kläder är fina och luktar tvättmedel. Du får ett samtal av din älskade som säger att han saknar dig. Dina vänner skojar och stojar med dig hela dagen. Du får tillbaka ditt prov. "MVG".
Grejen är inte att beskriva två olika dagar i en persons liv. Det som är märkligt är att folk alltid ska ta åt sig så jävla mycket från omgivningen. Det går inte en dag i skolan då ingen klagar eller jämrar sig över någonting eller någonting som hänt (jag själv är inget undantag). Folk hakar sig fast vid små bagateller och låter sina dagar förstöras. Men varför? Och till vilken nytta? Livet är inte så jävla långt som man tror och det är definitivt inte ungdomen heller. Varför gå och jämra sig och vara ledsen över allting hela tiden? (Fortfarande pratar jag inte som någon slags gud till mina undersåtar för detta är något jag grubblat på och som jag försökt ta åt mig av själv också).
Lättare sagt än gjort... Jo, så tycker såklart jag också. Dock håller jag på att bli riktigt förbannad på hur folk egentligen tänker! Jaha! Så du missade bussen? Då tar du nästa. Du kommer förvisso försent men det gör massor av andra människor samma dag så det är inget att hänga upp sig på. Det är ingenting som händer ofta. Och även om det skulle hända ofta, så är inte heller det hela världen. Du missar de första fem minutrarna av lektionen... Vänta! Var det en bit av himlen som föll på mitt huvud?
Jävla burkajäveln! Om den nu inte hamnade i papperskorgen så ska den väl förmodligen inte ligga där heller. Antingen plockar någon tacksam uteliggare upp den och får ett tuggummi för den eller så sparkar nå'n ungjävel ut den på gatan så att den blir överkörd. Aj! En bit till?Regn? Fanns det inte regn skulle man aldrig uppskatta sol, och det är bara att inse. Kläderna du har på dig är inte nytvättade. Så vitt jag vet är det ingen som riktigt bryr sig, för folk har så mycket annat att oroa sig för. Sina egna bagateller. Sina egna läskburkar. Din älskade ringer inte, han har väl inte tid! Han kanske jobbar, hans mobil är hemma eller så tänker han göra det senare. Dina vänner är lite tystare än vanligt. De kanske inte prickade sin läskburk i papperskorgen heller? Fick du bara G på ditt prov som du pluggat så mycket till. Jaha? Synd. Plugga igen och plugga till nästa ännu mer.
Min poäng är att folk låter sig tryckas ner av så lite. Kanske är det för att ingenting annat händer i deras liv än småsaker de måste irritera sig på. Jo, jag vet det också att det kan ha hänt värre saker än fucking jävla burken men fortfarande hänger folk upp sig. Stannar i det förgångna. Det kan vara allt från dödsfall till att ha blivit misshandlad. Vissa saker tar ju självfallet sin tid att smälta, men man måste lära sig att ta tag i sig själv!
Om det nu är så att man lever en svår vardag så får man lägga ner lite kraft åt att slänga sig upp på hästen när man trillat av. Så jävla svårt är det fan inte, kom igen för helvete! Det handlar om vilja och mod. Fega människor stannar efter och tycker synd om sig själva. Det är ingen annan än du som kan bestämma hur Du vill att Ditt liv ska se ut eller hur "bra" Du ska må. Lev på de bra stunderna och skit i resten. Ödsla inte tid på deprimerande personer. Sköt dig själv och Lev på ditt eget sätt. Så klarar du dig bäst idag. Det lovar jag.
Mån 13 nov 2006 21:01 (Uppdaterad Mån 13 nov 2006 21:10)
Övrigt, 18 läsare totalt
[Varning för ett långt, drygt och deprimerande dagbo..ehm..blogginlägg idag. Dock läsvärt, tror jag.]
Jag: finns, lever, andas, gör saker, gör INTE saker, klarar av saker, klarar av saker mindre bra, är en vinnare, är en förlorare, är en fegis, är väldigt modig, är mogen, skojar om bajs, är ledsen, är ständigt glad, känner mig otillräcklig, känner mig tillfreds med mig själv, känner mig värdelös och känner mig (väldigt sällan) bäst.
När olika personer pratar om lycka kan det betyda så många olika saker beroende på vad man är för sorts individ.
Lycka kan till exempel vara att hinna med bussen, att träffa papperskorgen med sin läskburk, att få en ny jacka, att vara kär, att vara glad utan anledning, sol, kläder, vänner, ett telefonsamtal från en vän eller ett bra betyg. Det som däremot bestämmer vad man själv blir lycklig av är, just det, en själv.
Det finns enligt mig en enorm skillnad på människor och människor, eller främst deras tankesätt. För mig är det självklart att livet en dag är ett stort sär som finns till enbart för att testa ditt tålamod, när det en annan dag kan vara för bra för att vara sant.
En dag kan din jacka vara sönder, du missar bussen och kastar burken mot papperskorgen. Du missar. Din älskade skiter i att ringa dig, du börjar bli förbannad, det är tvättdag och du har dina absoluta reserv-kläder på dig, du känner dig som skit och dina vänner ignorerar dig, dessutom får du tillbaka ditt prov i matte. "G -".
Du går ut genom dörren, det är så varmt att du lämnar jackan inne. Du går till bussen, du kommer precis i tid och slänger din läskburk på vägen in. Mitt i prick! Mamma tvättade igår så dina kläder är fina och luktar tvättmedel. Du får ett samtal av din älskade som säger att han saknar dig. Dina vänner skojar och stojar med dig hela dagen. Du får tillbaka ditt prov. "MVG".
Grejen är inte att beskriva två olika dagar i en persons liv. Det som är märkligt är att folk alltid ska ta åt sig så jävla mycket från omgivningen. Det går inte en dag i skolan då ingen klagar eller jämrar sig över någonting eller någonting som hänt (jag själv är inget undantag). Folk hakar sig fast vid små bagateller och låter sina dagar förstöras. Men varför? Och till vilken nytta? Livet är inte så jävla långt som man tror och det är definitivt inte ungdomen heller. Varför gå och jämra sig och vara ledsen över allting hela tiden? (Fortfarande pratar jag inte som någon slags gud till mina undersåtar för detta är något jag grubblat på och som jag försökt ta åt mig av själv också).
Lättare sagt än gjort... Jo, så tycker såklart jag också. Dock håller jag på att bli riktigt förbannad på hur folk egentligen tänker! Jaha! Så du missade bussen? Då tar du nästa. Du kommer förvisso försent men det gör massor av andra människor samma dag så det är inget att hänga upp sig på. Det är ingenting som händer ofta. Och även om det skulle hända ofta, så är inte heller det hela världen. Du missar de första fem minutrarna av lektionen... Vänta! Var det en bit av himlen som föll på mitt huvud?
Jävla burkajäveln! Om den nu inte hamnade i papperskorgen så ska den väl förmodligen inte ligga där heller. Antingen plockar någon tacksam uteliggare upp den och får ett tuggummi för den eller så sparkar nå'n ungjävel ut den på gatan så att den blir överkörd. Aj! En bit till?Regn? Fanns det inte regn skulle man aldrig uppskatta sol, och det är bara att inse. Kläderna du har på dig är inte nytvättade. Så vitt jag vet är det ingen som riktigt bryr sig, för folk har så mycket annat att oroa sig för. Sina egna bagateller. Sina egna läskburkar. Din älskade ringer inte, han har väl inte tid! Han kanske jobbar, hans mobil är hemma eller så tänker han göra det senare. Dina vänner är lite tystare än vanligt. De kanske inte prickade sin läskburk i papperskorgen heller? Fick du bara G på ditt prov som du pluggat så mycket till. Jaha? Synd. Plugga igen och plugga till nästa ännu mer.
Min poäng är att folk låter sig tryckas ner av så lite. Kanske är det för att ingenting annat händer i deras liv än småsaker de måste irritera sig på. Jo, jag vet det också att det kan ha hänt värre saker än fucking jävla burken men fortfarande hänger folk upp sig. Stannar i det förgångna. Det kan vara allt från dödsfall till att ha blivit misshandlad. Vissa saker tar ju självfallet sin tid att smälta, men man måste lära sig att ta tag i sig själv!
Om det nu är så att man lever en svår vardag så får man lägga ner lite kraft åt att slänga sig upp på hästen när man trillat av. Så jävla svårt är det fan inte, kom igen för helvete! Det handlar om vilja och mod. Fega människor stannar efter och tycker synd om sig själva. Det är ingen annan än du som kan bestämma hur Du vill att Ditt liv ska se ut eller hur "bra" Du ska må. Lev på de bra stunderna och skit i resten. Ödsla inte tid på deprimerande personer. Sköt dig själv och Lev på ditt eget sätt. Så klarar du dig bäst idag. Det lovar jag.
fredag 24 april 2009
Korvar? på en torsdag?
Ja, igår blev det mycket trevligt må jag säga!
lite grill, lite vin, lite korvdaskning och lite slivo. Trevligt sådär en torsdagkväll!
Ikväll ska jag arbeta och efter en sömn med enorm benvärk(?) och en droppe eller två av slivo i blodet så är det inte vad jag mest längtar efter, men jag klarar mig!
Skolan lyckades jag komma ikapp med igår iaf och ja, mamma, jag klippte även gräset. Jag klippte gräset så mycket att jag fick en blåsa i handen, som jag givetvis stolt visade upp för alla!
Idag känner jag mig inte speciellt pratglad, och tankeverksamheten är ganska inaktiv, jag borde vila och sen pigga upp mig med lite GH, det ska jag göra!
Hörs snart!
Korv
lite grill, lite vin, lite korvdaskning och lite slivo. Trevligt sådär en torsdagkväll!
Ikväll ska jag arbeta och efter en sömn med enorm benvärk(?) och en droppe eller två av slivo i blodet så är det inte vad jag mest längtar efter, men jag klarar mig!
Skolan lyckades jag komma ikapp med igår iaf och ja, mamma, jag klippte även gräset. Jag klippte gräset så mycket att jag fick en blåsa i handen, som jag givetvis stolt visade upp för alla!
Idag känner jag mig inte speciellt pratglad, och tankeverksamheten är ganska inaktiv, jag borde vila och sen pigga upp mig med lite GH, det ska jag göra!
Hörs snart!
Korv
tisdag 21 april 2009
va händår med våran tråkiga jooooord
Den gamle dingedanne rockar fortfarande rödagårdens lilla lekplats, den stora är fortfarande way out of his league dock.
Idag har jag och AnAl (Anna Almqvist) jobbat på vårt kära ölcafé, vi hade kring 20 gäster. Under hela dagen. Det är då man känner att "ahhh, idag hade jag verkligen så lite att göra att jag tyckte att jag kunde stå här och se på när fyllona tar smutt efter smutt på sina öl, timme efter timme".
Men jag är inte bitter, som vår malmöitiska Ernst Kirschtager (?), Axel B. (den långe) så passande hade sagt.
På torsdag ska vi grilla en korv eller tolv, men lugn mamma, du är ändå i Frankrike och är långt bortom räckhåll! Nä, skämt åt sidan (detta ver med vilje AlexanderBurriTranslations.eu) vi är alla vuxna människor, som emellanåt har ett begär att träffas och umgås och klunka sås, klättra i klätterställningar, kräkas ohämmat i vaskar, hålla långa tal om att man slutat röka när man tio minuter senare står med en cigg i handen och blanda de äckligaste sakerna med varandra för att sedan slå vad om vem som kan dricka det.
Tomas sa det idag, jag är 9. Jag är en stolt nioåring i en 20årings kropp. Jag är inte alls vuxen, det vill jag inte. Var lugna, jag har inte tagit min katt, min laptop, min leuleu, mitt ölkafé och min professor i lingvistik under armen och begett mig till landet i ingenstans, jag bara vägrar att bli vuxen. Jag kämpar med att läsa postis och jag tänker att, jo, men jag måste skriva in någon gång, jag kan låtsas att jag är under 17, det är säkert hälften av gänget som skriver in där i alla fall, som jag alltså. För ingen 15åring kan veta så mycket om den gamle Gudrun, Göran och Lasse Leijonborg, det bara finns inte. De som skriver om sina döda undulater, okej, det köper jag men nej, alla konstiga emokids som skriver om jämställdhet på arbetsplatserna och ålderdomshem... njä.
De inlägg på postis jag dock lever för är till exempel de svar på att ålderdomshem är viktiga (efter att viss tonåring sett en sorgsen pensionär i föregående dags upplaga) där "kalleärbästpå fotboll" skriver: "jag gillar inte gamla, de är gamla och jobbiga, fast mormor är snäll, hon ger mig godis". Totalt ras av alla postisälskande ungdomar. Jag är säker på att det är någon som jag som sitter och skrattar åt detta på morgonen som skriver in dem, just när det blivit ett inlägg för mycket om vilken stil man ska ha. DÅ jävlar drar någon till med: "hej alla hästar är fula och luktar bajs" av "den blågrisen" det är sånt man vill läsa, tack alla de som skriver i mitt ställe!
Nu gäspar leuleu mig i örat, det är dags att säga godnatt!
Ha det gott igelkott!
/DuGavMigEttLeendeOchJagLogTillbaks
(P.s kan jag få en bild på Måns Zelmerlöw?tihi han är JÄTTEsöt och han borde vunnit melodifestivalen :C)
Idag har jag och AnAl (Anna Almqvist) jobbat på vårt kära ölcafé, vi hade kring 20 gäster. Under hela dagen. Det är då man känner att "ahhh, idag hade jag verkligen så lite att göra att jag tyckte att jag kunde stå här och se på när fyllona tar smutt efter smutt på sina öl, timme efter timme".
Men jag är inte bitter, som vår malmöitiska Ernst Kirschtager (?), Axel B. (den långe) så passande hade sagt.
På torsdag ska vi grilla en korv eller tolv, men lugn mamma, du är ändå i Frankrike och är långt bortom räckhåll! Nä, skämt åt sidan (detta ver med vilje AlexanderBurriTranslations.eu) vi är alla vuxna människor, som emellanåt har ett begär att träffas och umgås och klunka sås, klättra i klätterställningar, kräkas ohämmat i vaskar, hålla långa tal om att man slutat röka när man tio minuter senare står med en cigg i handen och blanda de äckligaste sakerna med varandra för att sedan slå vad om vem som kan dricka det.
Tomas sa det idag, jag är 9. Jag är en stolt nioåring i en 20årings kropp. Jag är inte alls vuxen, det vill jag inte. Var lugna, jag har inte tagit min katt, min laptop, min leuleu, mitt ölkafé och min professor i lingvistik under armen och begett mig till landet i ingenstans, jag bara vägrar att bli vuxen. Jag kämpar med att läsa postis och jag tänker att, jo, men jag måste skriva in någon gång, jag kan låtsas att jag är under 17, det är säkert hälften av gänget som skriver in där i alla fall, som jag alltså. För ingen 15åring kan veta så mycket om den gamle Gudrun, Göran och Lasse Leijonborg, det bara finns inte. De som skriver om sina döda undulater, okej, det köper jag men nej, alla konstiga emokids som skriver om jämställdhet på arbetsplatserna och ålderdomshem... njä.
De inlägg på postis jag dock lever för är till exempel de svar på att ålderdomshem är viktiga (efter att viss tonåring sett en sorgsen pensionär i föregående dags upplaga) där "kalleärbästpå fotboll" skriver: "jag gillar inte gamla, de är gamla och jobbiga, fast mormor är snäll, hon ger mig godis". Totalt ras av alla postisälskande ungdomar. Jag är säker på att det är någon som jag som sitter och skrattar åt detta på morgonen som skriver in dem, just när det blivit ett inlägg för mycket om vilken stil man ska ha. DÅ jävlar drar någon till med: "hej alla hästar är fula och luktar bajs" av "den blågrisen" det är sånt man vill läsa, tack alla de som skriver i mitt ställe!
Nu gäspar leuleu mig i örat, det är dags att säga godnatt!
Ha det gott igelkott!
/DuGavMigEttLeendeOchJagLogTillbaks
(P.s kan jag få en bild på Måns Zelmerlöw?tihi han är JÄTTEsöt och han borde vunnit melodifestivalen :C)
söndag 19 april 2009
roullår
idag har jag jobbat MFFmatch, sen har jag åkt en himlans massa rullår och nu ska jag äta fiiinmiddahg! Livet leker en del nu, ty den tredje av mina tentor är avklarad! Inget filosofiserande idag, men mina vänner är hjärtligt välkomna för att spendera lite kvalitetstid med mig denna vecka eftersom jag, min katt och min pojkvän har hela det fina huset för oss själva. En grillning måhända?
Nu blir det en dusch i alla fall och tidig läggdags!
mys blir dagens ord.
MYS
Nu blir det en dusch i alla fall och tidig läggdags!
mys blir dagens ord.
MYS
fredag 17 april 2009
här, där, evrywhär
idag har farbror stina gått och tänkt hela den långa bussresan hem från sitt arbete i sina ölneddränkta arbetskläder (jag tänker sluta prata om mig själv i tredje person nu).
För, jag tänkte som såhär: Om man träffar en männsiska man aldrig träffar, som aldrig skulle kunna tänka sig befinna sig på den plats man själv befinner sig på, men alltså ändå råkar befinna sig på den, i just ett litet ögonblick där en själv befinner sig fast man inte ens var menad att vara där just då (eh, va?). Vad är det då?
Svara mig inte ödet! För ödestron är lika säker som väderleksrapporten i sydsvenska dagbladet. Ödet är inte att hitta några extraslantar i fickan just när man står framför ett kexchoklad med just de mynten för lite i handen. För det är bara att de någon annan gång högst troligtvis lämnats där. Ödet är inte heller att man slår sig direkt efter att man svurit eller liknande, det är, tro det eller ej, samma gamla klumpighet som spökar, vare sig du svär eller inte.
"Ödet spelar mig ett spratt". Hur kan ödet spela en ett spratt? Vet man i sådana fall hur ödet skulle bli? Och ännu värre, att det inte blev som man trodde betyder då att ÖDET har sagt att: "nä-hä vet du vad, nu ska jag spela dig ett SPRATT, du ska bli... vikarierande tandborste åt en blåval istället för hjärnkirurg, HA! där fick jag dig allt, din ödestrogne följeslagare, jag är inte så säker trots allt!", och om man nu, mot all förmodan skulle veta vilket öde man hade, heter det då öde överhuvud taget?
Nä, ödet är bara en dålig ursäkt för dåligt beteende eller ren och skär ointelligens. "det var ödet som fick oss att träffas" Nej, han är din kusin.
Att låta det, numera så kallade, ödet styra ens liv är bara jättedumt. Att däremot planera varje steg man tar är bara tråkigt. Ibland kanske man önskade att ödet fanns, fast i och för sig önskar jag för det mesta att jag var alv i vattnadal, det betyder inte att jag är det för det (tyvärr.. jag har provat att gå på snö flera gånger. inte en enda gång har jag lyckats utan att falla igenom, besvikelsen är oerhört betyngande).
Klockan är nu tio minuter innan jag skulle slutat jobba en fredag/lördag kväll, en ganska bra tid på dygnet för att skriva meningslösa blogginlägg med en snarkande katt rakt upp i örat.
Nu ska jag klä mig i väldigt mycket lotion och trä på mina sensuella gummihandskar. Det låter troligtvis mycket mer kinky än vad det är, men eftersom de flesta vet att jag är en av eksemets största beundrarinnor så blir scenariot med ens väldigt oporrigt.
Massor med kattungar till alla! (kattungar = ljuvliga = lycka = cute overload = ja, ni fattar)
Ers ödesdigerhet Satina
För, jag tänkte som såhär: Om man träffar en männsiska man aldrig träffar, som aldrig skulle kunna tänka sig befinna sig på den plats man själv befinner sig på, men alltså ändå råkar befinna sig på den, i just ett litet ögonblick där en själv befinner sig fast man inte ens var menad att vara där just då (eh, va?). Vad är det då?
Svara mig inte ödet! För ödestron är lika säker som väderleksrapporten i sydsvenska dagbladet. Ödet är inte att hitta några extraslantar i fickan just när man står framför ett kexchoklad med just de mynten för lite i handen. För det är bara att de någon annan gång högst troligtvis lämnats där. Ödet är inte heller att man slår sig direkt efter att man svurit eller liknande, det är, tro det eller ej, samma gamla klumpighet som spökar, vare sig du svär eller inte.
"Ödet spelar mig ett spratt". Hur kan ödet spela en ett spratt? Vet man i sådana fall hur ödet skulle bli? Och ännu värre, att det inte blev som man trodde betyder då att ÖDET har sagt att: "nä-hä vet du vad, nu ska jag spela dig ett SPRATT, du ska bli... vikarierande tandborste åt en blåval istället för hjärnkirurg, HA! där fick jag dig allt, din ödestrogne följeslagare, jag är inte så säker trots allt!", och om man nu, mot all förmodan skulle veta vilket öde man hade, heter det då öde överhuvud taget?
Nä, ödet är bara en dålig ursäkt för dåligt beteende eller ren och skär ointelligens. "det var ödet som fick oss att träffas" Nej, han är din kusin.
Att låta det, numera så kallade, ödet styra ens liv är bara jättedumt. Att däremot planera varje steg man tar är bara tråkigt. Ibland kanske man önskade att ödet fanns, fast i och för sig önskar jag för det mesta att jag var alv i vattnadal, det betyder inte att jag är det för det (tyvärr.. jag har provat att gå på snö flera gånger. inte en enda gång har jag lyckats utan att falla igenom, besvikelsen är oerhört betyngande).
Klockan är nu tio minuter innan jag skulle slutat jobba en fredag/lördag kväll, en ganska bra tid på dygnet för att skriva meningslösa blogginlägg med en snarkande katt rakt upp i örat.
Nu ska jag klä mig i väldigt mycket lotion och trä på mina sensuella gummihandskar. Det låter troligtvis mycket mer kinky än vad det är, men eftersom de flesta vet att jag är en av eksemets största beundrarinnor så blir scenariot med ens väldigt oporrigt.
Massor med kattungar till alla! (kattungar = ljuvliga = lycka = cute overload = ja, ni fattar)
Ers ödesdigerhet Satina
tisdag 14 april 2009
generellt har varje regel undantag
generellt består kroppen av vatten
generellt rinner droppen av kanten
generellt begås brotten om natten
generellt ägs vinstlotten av tanten
generellt tar jag två, tre glas för mycket
men generellt generaliserar jag icke
Iouu den där Jason han är allt bra fyndig (låten heter alltså, förvånansvärt nog, generellt och alla som inte lyssnat, granskat och älskat den, gör det, och gör det nu)
Igår vann alltså MALMEÖ EAFF EAFF med tre noll! Jag avled någonstans mellan halv nio och nio på det stackars huliganöversvämmade ölkaféet som ljöd av "skön"sång och ölbröl. Ah, ljuva matcher.
Men det finns alltid något positivt med allting, trots att kocken gormade "fuck you" och kastade lappar på mig så betyder trots allt MFFmatcherna att det börjar bli sommar, och det tackar man aldrig nej till. Skvallertackan Stina höll inte inne med detta charmiga uttalande för det, utan kontaktade sin chef, i samma stund.
För mig ser veckan ut som följer:
För att återgå till vår helighet Jason:
generellt undrar jag varenda dag
kommer jag kicka länge eller stängas av
generellt vem vet vad
generellt slutar varenda sida med att jag vänder blad...
(vet inte riktigt hur jag ska avsluta nu, så jag låter cliff hangern tala för sig själv)
generellt rinner droppen av kanten
generellt begås brotten om natten
generellt ägs vinstlotten av tanten
generellt tar jag två, tre glas för mycket
men generellt generaliserar jag icke
Iouu den där Jason han är allt bra fyndig (låten heter alltså, förvånansvärt nog, generellt och alla som inte lyssnat, granskat och älskat den, gör det, och gör det nu)
Igår vann alltså MALMEÖ EAFF EAFF med tre noll! Jag avled någonstans mellan halv nio och nio på det stackars huliganöversvämmade ölkaféet som ljöd av "skön"sång och ölbröl. Ah, ljuva matcher.
Men det finns alltid något positivt med allting, trots att kocken gormade "fuck you" och kastade lappar på mig så betyder trots allt MFFmatcherna att det börjar bli sommar, och det tackar man aldrig nej till. Skvallertackan Stina höll inte inne med detta charmiga uttalande för det, utan kontaktade sin chef, i samma stund.
För mig ser veckan ut som följer:
- Jobb på torsdag och ännu en ljuvlig hemmamatch på söndag.
- Tenta på lördag vilket betyder kontinuerligt studerande (kontinuerligt kommer det självfallet inte att bli, så blir det på något vis aldrig)
- Och på lördag är planen att förtära viss mängd alkohol istället för att servera den. För en gångs skull alltså.
- Inte att förglömma är att jag både ska börja och läsa ut nobelpristagaren i litteraturs verk. Spännande!
För att återgå till vår helighet Jason:
generellt undrar jag varenda dag
kommer jag kicka länge eller stängas av
generellt vem vet vad
generellt slutar varenda sida med att jag vänder blad...
(vet inte riktigt hur jag ska avsluta nu, så jag låter cliff hangern tala för sig själv)
söndag 12 april 2009
Pulp Fiction
Idag har varit en trött dag efter påskfirandet. Gårdagen fortgick i ansiktsmålningar, lekar och finsk kareoke, vilket var väldigt tillfredsställande. Allt i sin ordning så har jag gått upp en rimlig vikt på cirka 23,5kg under denna sockerförgiftande helg, nåja, beach 09 var ändå inget jag trodde jag skulle uppnå.
Rummet doftar av mögligt kylskåp och vitlökslammstek, ljuvligt när man är konstant pröppmätt!
Imorgon träffar jag de underbara huliganerna på ölis igen, long time no see, inte direkt efterlängtade dock. Hoppas jag är piggare då iaf..
Betaltoaletter är nog ändå bäst av offentliga toaletter. Även om de kostar en utfattigande summa av 5kr så kommer man alltid till en fräsch och (oftast) väldoftande toalett. Alla andra offentliga toaletter som är gratis luktar på något vis ALLTID skit, det är spår i toastolen alternativt så är den översvämmad av 6kg papper som någon inspirerad ghettounge/pensionär hittat sitt kall för att göra, eller någon sjukt lösbajsdrabbad person som hittat som lösning på ett problem där denne upptäkt att toaletten kanske inte gick att spola i (ännu ett minus för gratistoaletter). Har man tur kan man hamna på en totalt nerspydd toalett eller handfat, ja, ibland kan man till och med hitta blodiga tamponger intryckta i handtorkarna (just det, om Du fortfarande torkar händerna i sånna, sluta med det, genast).
Varför denna besatthet av offentliga toaletter tänker Du nu? Nä, det var bara det jag hann tänka när jag satt och slog en drill på Kista köpcentrums 5kr dyra toalettbesök och när tre tanter stod och trakasserade den stackars kassamannen för att de var tvugna att betala. De menade att de hade kunnat sätta sig mitt i köpcentret och uträtta sina behov istället. "So, be my guest" tänkte kassamannen och gäspade varpå surkärringarna tvärt vände på klacken och vandrade upp för trapporna mumlandes hur absurt det var.
Undrar om de gjorde framför H&M eller McDonalds, själv hade jag valt teknikmagasinet...
Kärlek
Rummet doftar av mögligt kylskåp och vitlökslammstek, ljuvligt när man är konstant pröppmätt!
Imorgon träffar jag de underbara huliganerna på ölis igen, long time no see, inte direkt efterlängtade dock. Hoppas jag är piggare då iaf..
Betaltoaletter är nog ändå bäst av offentliga toaletter. Även om de kostar en utfattigande summa av 5kr så kommer man alltid till en fräsch och (oftast) väldoftande toalett. Alla andra offentliga toaletter som är gratis luktar på något vis ALLTID skit, det är spår i toastolen alternativt så är den översvämmad av 6kg papper som någon inspirerad ghettounge/pensionär hittat sitt kall för att göra, eller någon sjukt lösbajsdrabbad person som hittat som lösning på ett problem där denne upptäkt att toaletten kanske inte gick att spola i (ännu ett minus för gratistoaletter). Har man tur kan man hamna på en totalt nerspydd toalett eller handfat, ja, ibland kan man till och med hitta blodiga tamponger intryckta i handtorkarna (just det, om Du fortfarande torkar händerna i sånna, sluta med det, genast).
Varför denna besatthet av offentliga toaletter tänker Du nu? Nä, det var bara det jag hann tänka när jag satt och slog en drill på Kista köpcentrums 5kr dyra toalettbesök och när tre tanter stod och trakasserade den stackars kassamannen för att de var tvugna att betala. De menade att de hade kunnat sätta sig mitt i köpcentret och uträtta sina behov istället. "So, be my guest" tänkte kassamannen och gäspade varpå surkärringarna tvärt vände på klacken och vandrade upp för trapporna mumlandes hur absurt det var.
Undrar om de gjorde framför H&M eller McDonalds, själv hade jag valt teknikmagasinet...
Kärlek
lördag 11 april 2009
påskäggsafton
Hej kära kycklingar!
Idag är det påskens afton minsann! Fjädrar i alla möjliga kemiskt framställda färger, påklistrade på knoppprydda (?) kvistar. Dekorativt!
Detta året skiljer sig påskafton från andra påskaftnar. In kommer jag, jag möts av världens buffé, drinkar och tillbehör av alla dess sorter (bror utbrister: JA! äntligen har jag hittat dem (om dropkorkar)) för att inte tala om en-kilos-oxfilén. I år blir det annorlunda känner jag!
Stockholm befinner jag mig i, jag och jag, jag med familj. Hos min kära broder! (om detta ej framgick). stockhölm i påskatider är väl ändå lite speciellt, alla sorters människor. fast så är det nog kanske alltid....
nåja, nu måste jag måla ägg och öppna påskägg. Att tänja på traditionerna är roligt, men man måste ju hålla sig till det viktiga ändå.
GLAD PÅSK!
Idag är det påskens afton minsann! Fjädrar i alla möjliga kemiskt framställda färger, påklistrade på knoppprydda (?) kvistar. Dekorativt!
Detta året skiljer sig påskafton från andra påskaftnar. In kommer jag, jag möts av världens buffé, drinkar och tillbehör av alla dess sorter (bror utbrister: JA! äntligen har jag hittat dem (om dropkorkar)) för att inte tala om en-kilos-oxfilén. I år blir det annorlunda känner jag!
Stockholm befinner jag mig i, jag och jag, jag med familj. Hos min kära broder! (om detta ej framgick). stockhölm i påskatider är väl ändå lite speciellt, alla sorters människor. fast så är det nog kanske alltid....
nåja, nu måste jag måla ägg och öppna påskägg. Att tänja på traditionerna är roligt, men man måste ju hålla sig till det viktiga ändå.
GLAD PÅSK!
onsdag 8 april 2009
jag talar sanning till och med när jag ljuger
Idag klockan 22.06 tog jag beslutet att börja blogga. Vafan, alla andra gör ju det, och jag måste ju säga att jag var lite av en mästare på min tid. Därför återinför jag detta i min vardag. Min Egna "Vuxna" Lunardagbok. men vem skulle läsa det jag har att säga? tja, Miryam till exempel, hon anmälde sig som volontär i alla fall, Rasmus hängde på, min pojkvän också.. Fast i och för sig, dessa anmälanden gjordes efter en (ja, typ) öl på möllan så det vet man ju inte, men annars så är det ju bra för mig att kunna bajsa av mig lite ord då och då :)
Idag låg jag annars jätteillamående på soffan och följde något slags grey's anatomy marathon, jag kollar aldrig på grey's, men jag är ju jag, kollar jag i tre och en halv minut på en serie så är jag fast. så det var jag roligt. jag började till och med gråta en gång."jag är såå tolv".
Just nu sitter jag och lyssnar på den gamle Jason (timbuk), jag känner att allt han säger är "bara så jävla bra", jag sitter och gungar med med huvudet, rappar var tredje ord och lever mig in i hans visdomsord. Jag tycker inte riktigt att det är okej att vara som käre Jason, för även om jag sarkastar mig över honom så är det en människa jag beundrar som fan, en människa som får en att tänka att "shit, jag har verkligen ingen koll" ah jag gillar timbuk, jason alltså.
nu ska jag äntligen försöka ta igen lite av mitt pluggande som jag missade under min soffdag, slut på undanflykter (ja, jag vet att jag till och med gjorde en BLOGG) (jo men jag behövde säkert det) (det är jag och linda "vi ljuger så braaah")
Nu kickar jag lite Lenny, Kravitz alltså och imorgon ska jag ner och servera SMARRIGA öl på kära ölkaféet!
Ha det bra era satar, om det nu är någon som läser detta...
Idag låg jag annars jätteillamående på soffan och följde något slags grey's anatomy marathon, jag kollar aldrig på grey's, men jag är ju jag, kollar jag i tre och en halv minut på en serie så är jag fast. så det var jag roligt. jag började till och med gråta en gång."jag är såå tolv".
Just nu sitter jag och lyssnar på den gamle Jason (timbuk), jag känner att allt han säger är "bara så jävla bra", jag sitter och gungar med med huvudet, rappar var tredje ord och lever mig in i hans visdomsord. Jag tycker inte riktigt att det är okej att vara som käre Jason, för även om jag sarkastar mig över honom så är det en människa jag beundrar som fan, en människa som får en att tänka att "shit, jag har verkligen ingen koll" ah jag gillar timbuk, jason alltså.
nu ska jag äntligen försöka ta igen lite av mitt pluggande som jag missade under min soffdag, slut på undanflykter (ja, jag vet att jag till och med gjorde en BLOGG) (jo men jag behövde säkert det) (det är jag och linda "vi ljuger så braaah")
Nu kickar jag lite Lenny, Kravitz alltså och imorgon ska jag ner och servera SMARRIGA öl på kära ölkaféet!
Ha det bra era satar, om det nu är någon som läser detta...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)