Valborg!



Och så var galenskapen över. Hysteriska kvalborg med den sliskigaste av sliskar allt i sin ordning en utomordentlig kvalborg, en pigg hissjohan och ett krigshärjat gälbo.

Dagen därpå ljöd väckarklockan hemma hos Jennifer klockan 07.30. Det nalkades Valborg och först ut: flottrace. Efter det satt samtliga studenter från norra halvan av Sverige i ekonomikumparken. Men det var kul. Jättekul! Efter det tog jag mig till Gälbo och checkade in hos småfylleristerna. Ett tappert gäng som långt ifrån var redo att gå på middag med rådande promillehalt. Nåväl, jag skulle ändå inte dit.

Under tiden som middagen led av diverse kaotiska händelser, kräk och odrägliga människor, satt jag lugnt och sansat och åt och drack med Kakas Kristinehamnare. Och även kaka själv. Vilket jag är väldigt nöjd över. Vi begav oss sedan i nästan samlad trupp till släppet som var skitcoolt men alldeles för sent för min arma kropp. Jag begav mig hem redan vid halv två.

Första maj. Var börja? Skickar iväg en av tio småfyllerister till sjukhuset med alkoholförgiftning, konstaterar att de nio resterande (nåväl nästan) skulle komma att bli totalt oförmögna att på något sätt klara av en femkamp, och på det viset gick det till. Det var fantastiskt pinsamt och penibelt att bevittna. Med sina ljusa stunder emellanåt dock.

ANDRA maj. Idag kom jag till en skola som fortfarande var bakis. Jag tog mig sedan hem och så småningom också till träningen. Första träningsdagen på studenternas IP och det var förträffligt att åter få känna röd löpningsmatta under sina fossingar. Jag blev så exhalterad att jag inte kunde fullfölja löpövningarna, då jag överskattade mig själv och min obefintliga stamina. Nåväl. 

Nu har jag skrivit mig en bibel. Men den behövdes. Jag vill, trots allt, inte glömma bort den här valborgshelgen. Och nu är den förevigad. Goder natter.