måndagen försvann

Helgen som gick var högst tillfredsställande. Jag införtjänade antal kronor genom att jobba på natten i fredags. På lördagsmorgonen, fast lite senare, var jag på samma plats igen, och på kvällen var jag ledig! Då tog jag tillfället i akt och hittade dimman, en dimma som skulle bestå av babelrök och päronvin. Mycket svett, klaustrofobi och en Dalzén senare finner jag mig utanför babel utan en endaste krona i fickan och min van Marcus brevid mig. Då var det nattamat hos mig sa jag, han betalade taxi och gästrummet var hans. Ibland är man smart!

Likförbannat serverade jag Janne och Bertil på Söndagsmorgon har spritsmak i mun. Men på kvällen var jag på det igen, yes, en Söndag.

Det var Carlsberfest och Kalle haa fyllde ringa 30+, Ölkaféets trognaste personal (chefen och töserna hrm) gick i korståg mot KB. Gratis lite gratis dricka, Timbuktu och en massa dräggiga restaurangmånniskor senare börjar turkmaffian langa fram champagne, drinkar och shottar i massor. Det var ju inte fel. Vi möttes sedan av resten av Ölkaféets personal, inte mycket nyktrare än oss själva och vi dansade loss, Bilal, Adem och Alper också. (Adnan hade skadat knäet).

Likförbannat stod jag med Janne dagen efter, en dag som för mig hette söndag och inte måndag.

På kvällen blev det en runda i småbåtshamnen och sen sov jag. Och vad jag sov.

Och nu ska jag på det igen, och träffa Janne.

Hej så länge!