Idag sitter jag i ett tomt CRC och ska snart nog börja föra över lite DNA till nya plattor så att jag kan genotypa det med hjälp av PCRen. Typ.
Så länge jag kan sitta i labbet är det helt okej för då kan jag lyssna på P3. Men att sitta vid den där satans roboten är lite självmord. Dels är det inte speciellt stimulerande och dels, mest av allt skulle jag säga, innebär det att jag måste lyssna på jämrans bandit rock (pga alla massiva apparater gjorda av cirka 3 ton järn var, kan jag tänka mig (läs sändningen är urusel)), den manligaste kanalen av dem alla. Okej, musiken är väl ändå helt okej när det inte är death metal ungefär, men radiopratarna är verkligen inga att hurra förr. Jösses alltså.
Nåväl, jag har annat att göra än att lyssna på deras manliga manligheter. Spela kungen till exempel.
Idag tänkte jag försöka mig ut på en vallfärd till Riseberga och hälsa på Holmgrenarna, de vet bara inte om det än. Efter det måste jag hem och planera nyåret med päronen. Folk börjar stampa fot nu när ovissheten kring trakteringen ligger som en fetthinna på ankleverpatén.
...
Så till sist kan jag kanske skriva lite om julhelgen som varit. Allt i sin ordning åt vi alla på tok för mycket på julafton, på tok för mycket mat blev över, ringdansen blev lång och äventyrsfull (vi dansade såväl in i duschen som kring alla bord i husen och runt morfar), Tomten led av en smärre testikelcancer och hade, allt i sin ordning, lite svårt att hålla sig för skratt, Nettans ljuva stämma skar ljudligt genom hela kvällen tillsammans med alla andras stämmor till morfars stora glädje och alla fick fantastiska julklappar. Helt enkelt en jättebra jul!
Juldagen, den allmäna utgångsdagen för ungdomar som träffas igen när de är hemkomna från fjärran städer till jul, led av en rejäl trögstart. Det var nästan tal om att inte göra någonting alls! Jag satt med föräldrarna och skådade Harry Potter tills klockan var runt niosnåret. Då fick jag cirka 30min på mig att kasta mig upp och iordninggöra mig tills Pallen skulle hämta. Mor gick demonstrativt och la sig, visandes sitt misstycke.
Pallen körde oss till Kvarnby där vi hade det trevligt med ett gäng Jeggoslaver. Vid sent på kvällen drog gänget vidare och skulle fortsätta konsumera alkohol hos någon annan när jag kände att jag klarade mig på det jag intagit redan och dessutom drogs i för att komma ut till älskade... älskade Étage.
Och det gjorde jag. Jag infann mig kring 03 och betalade 100 riksdaler för att dansa mina lurviga till 05.
Om det var värt det? Ja, det var det.
Sådärja. Nu tror jag kaken fått den uppdatering hon behövde, jag ska fortsätta jobba och i sinom tid försöka hitta färdmedel upp till Uppsalat igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar